thoughtsoflinda

Min mamma var här och lämnade lite käk åt mig, gulliga hon som vill se till att jag äter ordentligt!
Hon som många andra vet hur dåligt jag äter när jag är stressad, nedstämd och allmänt låg.
Fast värst var det när jag var 18, jag gick ner 12 kilo på mindre än ett år! Fyfaan, jag blev smal som en pinne och alla mina former var som borta. Fått tillbaka det mesta men saknar min gamla rumpa, den är inte riktigt som den en gång var. Haha

Aldrig mer tänker jag sänka mig själv så lågt igen... Aldrig mer tänker jag låta ångesten ta över så pass att jag nästan förlorar mig själv igen... ALDRIG!
Jag mår inte så dåligt nu som då, men jag vägrar hamna där igen!

Så Fredagen den 12:e ska jag till läkaren och diskutera medicin. Har tagit Zoloft (Sertralin) lite till och från sedan jag var 18... Jag vill inte gå på några mediciner alls, men om de kan hjälpa mig slippa daglig ångest, panikkänslor och hjälpa mig få vettiga sömnvanor så kan jag tänka mig ett nytt recept igen.. 

Förutom när mamma  var här så har jag varit helt ensam hela dagen. Pratat lite i telefon och över MSN med vänner och syster. Suttit på biblioteket i lite mer än 2h och pluggat. Nu ska jag städa och sedan plugga mera. Är ganska lugn och tillfreds med att vara ensam och asocial. Men när klockan närmar sig 22-23 kommer jag säkert ringa som en dåre efter sällskap!
Helst vill jag bara ligga och kramas, med någon jag tycker om. Men när man är singel så ser det mörkt ut.
Finns dock en person som jag gärna vill kramas med, men vågar inte hoppas på något ikväll..